Fingers crossed, my time is coming now.


Bara för att slippa städa mitt kaos till rum och garderob så vände jag upp och ner på hela köket. Med andra ord, jag försökte baka. Sockerkakan blev visst lite för fet och vispen ville absolut inte sammarbeta med mig. Det ironiska är att jag sa till mamma innan hon gick ut att " jag kan absolut inte hantera en visp! ". Vad händer? Precis det jag sa, jag kan inte hantera en visp. Alltså en elvisp. All deg fastnade på visparna och hela skiten gick i otakt. Och några fula ord lämnade mina läppar. Mh, gissa hur roligt det var att gå och hämta mamma och erkänna att jag blivit slagen av en elvisp?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0