mirko

När man får allt man önskade sig, hur vet man då vad man strävar efter? När allt går ens väg, hur vet man då hur en uppförsbacke ser ut? När allt går bra, hur kan man då vara beredd på något dåligt?
Allt är bra. Det är toppen. Så varför känner jag mig så liten, rädd och.. tom?
Jag behöver nåt att sträva efter, jag behöver mål. När jag väl når dom går jag vilse. Jag tappar bort mig helt. Jag förlorar kontrollen för jag vet inte vart jag är på väg längre. Och jag har en aning om varför jag går vilse så lätt. Anledningen är enkel. Jag tappade bort mig själv för länge sen. Eller så kanske jag gillar att irra runt i ett virrvarr av tankar, ångest och förvirring?