Miss it.



Hur kunde du lämna mig ensam kvar här för så lång tid? Då du ringde, bara för att du ville säga hejdå, förstod jag ingenting. Dels för att jag var halvt sovande, dels för att jag inte ville förstå. Och när jag väl började inse att det var hejdå du ville säga så blev allt bara så fel. Alla ord jag försökte få fram lämnade aldrig mina läppar, dom tog stopp där. Alla meningar jag försökte formulera blev bara fel. Så det enda jag fick fram lät som " va? aha.. jaha.. mh. okej.. jaså? va? ". Lyckat, verkligen snyggt gjort. Men trots att jag var halvt borta så minns jag orden du sa till mig. Jag glömmer dig inte. Jag kommer sakna dig. Du betyder massor. Du blir den första jag ringer, om du vill. Jag vill. Jag saknar dig. Kom hem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0