Jag vill inte se framåt men är livrädd för att fastna här.
Nästan halv, nästan hel. Nästan trasig, nästan lagad. Nästan botad, nästan sjuk. Nästan glad, nästan ledsen. Nästan lycklig, nästan deprimerad. Nästan topp, nästan botten. Nästan bäst, nästan sämst.
När får jag nånsin vara något av det istället för att vela i mitten?
Alla jag vet är något av det. Men jag? Jag är som vanligt fast emellan. Jag är den som svävar runt i stora svarta rymden utan att ha en aning om vart jag är eller vart jag är på väg. Ena stunden är jag säker på att jag ska välja nåt, sekunden efteråt tvekar jag och velar över att välja nåt annat.
Kanske kommer jag aldrig riktigt få någon fast roll eller ett ord stämplat i pannan?
Kanske är jag typen som inte vill fastna nånstans, den som vanliga människor skulle kalla rotlös.
Jag vet vart mina rötter är. Och tro mig, dom flyttar sig inte bara för att jag gör det. Dom finns kvar när jag kommer tillbaka. Jag vill inte tänka på framtiden, på vart jag är om tio år. Jag vill leva i nuet, det är så flera borde tänka.
Varför göra upp planer för nästan vecka om du inte ens lever imorgon?
Varför inte bara fokusera på att ta dig igenom dagen?
Vissa stunder önskar jag att jag också hade ett ord stämplat i pannan, även om det var ett dåligt ord. Då kanske man skulle ha en liten aning om vem man är och vad man har för mål. Å andra sidan är frihet det bästa som finns, något man inte kan sätta ett pris på.
Så kanske, bara kanske, är det för en gångs skull bra att jag är fast i mitten.
I don't think anyone can understand me now.
Dom som känner mig vet att jag inte är något stort fan av barn ( dock var jag übersöt som skitunge! ). Antingen skrämmer dom mig eller så avskyr jag dom. Men idag charmade en liten kille på max fyra år omkull mig helt. Jag var småsur och han kom fram och visade upp sin joker-påse samtidigt som han tittade på mig med en ' hur är det? ' - blick. Strax efter tog han upp en förpackning ur påsen med en gubbe som jag tyckte liknade en pokémon. Sen pratade han något otydligt men var så sjukt glad, tills han mamma släpade bort honom från mig. Hur fucking söt liksom?
Getting over you in a weekend.
Jag är trött på alla personer som hela tiden måste kommentera att det förfärliga sommarlovet är på väg. Jag är trött på personer som frågar mig vad jag ska göra i sommar. Jag är ännu mer trött på personer som frågar vad jag ska göra i höst. Jag är trött på personer som försöker göra upp sommarplaner med mig, när jag lever genom att intala mig själv att det är ett år kvar till den vidriga sommaren står för dörren. Fattar du inte? Jag vill inte ha sommar. Jag vill inte ha höst. Jag vill spola tillbaka tiden till februari och stanna där resten av livet. Jag är trött på att tiden rinner ur mina händer som små miljoner sandkorn. Jag är trött på att folk måste påminna mig om att jag måste börja om på nytt. När sommaren börjar så måste jag börja om från noll. Noll. En ny start. Och jag vill inte ha den. För ett år sen hade jag skuttat av lycka om nån hade gett mig en nystart. Nu vill jag ge den personen en käftsmäll och säga att jag är lycklig som jag är. Jag är trött, okej? Och därför pushar jag mig själv mer än nånsin. Ingen mat, ingen vila, inget kul. Fokusera. Andas. Överlev.
Please, please, get away from me.
Praktik.
En gubbe gjorde mig småsur när han sa åt mig att sätta mig i kassan. Eller ja, han pekade på mig och sen på kassan och typ " du dit! " ( hallå, ser jag ut som en hund kanske? ). Sen gjorde han mig lagom förbannad när han trodde att jag hette Linus och skulle sitta i kassan.
Annars var min dag helt toppen.
Look where we've been and where we are tonight.
Tid. Jag behöver mer tid. Ge mig en tidsmaskin och låt mig gå tillbaka i tiden, rätta till några misstag och göra allting bra igen. Och stanna där.
För alltid.
Tror du på att man kan spendera resten av sitt liv tillsammans med någon annan?
Ingen är stark nog att lyfta det jag bär.
För mer än en vecka sen tappade jag en pall ( vilket betyder flera meterlånga träplankor som sitter ihop ) på armen. Blåmärket fick jag som minne, även om det är mer brunlilagult nu. Idag var jag otroligt skillad, once again, och skulle öppna en låda. Så jag tog fram den pyttelilla fickkniven och - ratsch! - rakt över tummen. Hur smart är det att sätta handen precis där man ska skära på en skala? -10. Men det är lungt. Det är okej. För nu kan det bara gå bättre. Om man nu förtränger att jag lyckats klämma mig själv mellan en enorm plockpall ( som var tre gånger så stor som jag ) och väggen vid frysen. Nu känner jag mig plötsligt som en typisk blondin. Men jag lovar, jag ska skärpa mig. Från och med nu ska jag tänka innan jag gör något. Och innan jag öppnar käften med, för den delen. Ehm.. äh, hoppas inte på för mycket. För vad vore jag utan mina korkade påhitt?
Tre små ord.
Precis. Tre små ord. Tre små underbara ord som råkar betyda en hel del för mig. Ur en låt. Ingen lugn ballad direkt men vem har sagt att vackra låtar måste vara lugna? Den är underbart fin. Och kanske är jag sådär charmigt korkad igen men jag vill tatuera in dom tre orden. Och jag ska. När bankkontot räcker till.
Silence, I beg you.
Min granne har nån slags fadderbarn hos sig. Två stycken faktiskt, som om inte ett räckte. Och killen ( åh så gärna jag vill använda ett fult ord just nu ) spenderade stor del av gårdagen med att gå mig på nerverna. Han satt vid utemöblerna, precis bredvid häcken som gränsar tomterna, och spelade nån typ av reggae-musik. Sådär lagom högt att varenda invånare i skogen skulle höra det. Därför planerar jag min hämnd just nu. Jag tänker sätta mig på motsatt sida av häcken och låta härlig hårdrock överrösta det han kallar musik.
( Hah, och så säger dom att blondiner inte har nåt innanför pannbenet. )
Annars mår jag skitbra. Mitt feta blåmärke på armen vill inte lämna mig utan har varit där i exakt en vecka nu, en aning mindre smärtsamt nu men fortfarande lika synligt. Jag vill shoppa. Imorrn ska jag shoppa. Mitt tuggummiberoende börjar gå lite överstyr, men bara lite. Det börjar snart regna. Jag knarkar nostalgi-låtar och bor i stora skjortor. Jag borde städa. Istället tänker jag spendera kvällen med desperate housewifes, ben & jerry's icke goda sorbet nånting glass och jordgubbar.
Nu kom regnet.
Du, jag och alla andra.
OM DITT LIV VAR EN FILM, VAD SKULLE SOUNDTRACKET VARA?
Såhär går det till:
1. Öppna dina låtar (iTunes, Winamp, Media Player, iPod, etc)
2. Sätt den på blanda
3. Tryck på play
4. För varje fråga, skriv sången som spelas
5. För varje ny fråga, tryck på "next" knappen.
6. Ljug inte.
Öppning: Was it a dream
Vaknar upp: Crashing down
Första dagen i skolan: Memory of you
Förälskar sig: Last waltz
Slagsmål: Me vs the world
Gör slut: Don't give up on love
Bal: Hush little baby
Livet: What I want
Nervsammanbrott: Take me under
Åker bil: The heart never lies
Tillbakablick: Long before rock 'n' roll
Bröllop: You're pretty good looking
Födsel av barn: Our eyes
Avgörande strid: Magiskt men tragiskt
Dödscen: I don't love you
Begravningssång: Sista dansen
Eftertexterna: Du får göra som du vill
Make me believe.
Och, bara sådär, så raderades mitt förflutna. Tja, inte allt då. Jag minns ju, det är klart. Men bilderna, låtarna, dokumenten.. ja, allt sånt är borta. Allt jag förknippade med hemska saker är borta. Allt som hörde ihop med något bra är borta. Och allt däremellan. Nu har jag inget annat val än att börja om för jag kan inte få tillbaka det. Hur skumt känns inte det? En del av mitt förflutna är borta och minnena jag hade av det försvann på samma gång. Det känns lite som om nån har ryckt loss en del av mig, låst in den i en låda och förstört nyckeln. Det känns som om det fattas en liten del av mig. Jag vet, jag vet, det var bara småsaker. Några dokument, lite musik och ett hundratal låtar. Men det är också en liten del av det som gjort mig till mig, den jag är nu. För det jag förknippar med dom där låtarna, texterna och bilderna är minnen. Minnen av sånt som kunde ha förstört mig men som jag klarade mig igenom. Lite som att få en påminnelse om och om igen att jag faktiskt kan. Allt sånt är borta nu. Ja, det är något så patetiskt som att datan kraschat som jag snackar om. Men hur patetiskt det än låter så har jag otroligt många minnen som hörde ihop med det som fanns på den. Sånt man aldrig får igen. Äsch, jag får se det som att det är menat såhär. Det var meningen att det skulle försvinna. Då är det meningen att det är nu jag ska börja om, det är nu man startar på ny kula eller vad det heter. En ny start. Ett tomt papper som jag kan klottra ner vad jag vill på. Men jag kommer alltid förknippa breaking benjamin med killen som sårade mig, svartvita översminkade bilder med bilddagboken och falklandskriget med att min lärare lurade mig. Vissa saker kommer visst aldrig förändras.
There, it's out of my system.
Men du tog ändå allt du ville ta.
Jag har suttit ett bra tag nu och vänt mig om varje gång jag hört det där surrande ljudet. Varje gång trodde jag att det var min telefon. Tills jag såg den feta getingen i fönstret. Hoppsan då.
Annars tycker jag också fortfarande att Lukas borde vunnit hela robinson. Jag tycker också att någon borde sponsra mig med sisådär en miljon kronor. För trots att min garderob kan verka lite överfull ibland så känns det fortfarande som om jag inte har nåt att ha på mig. Crap.
Bland stjärnor och planeter.
* En svart väst, lite längre modell.
* Ett par höga gräddvita converse.
* Ett par snygga jeansshorts. Gärna lite halvtrashade. Alltså inte ett par som är okej utan som är " WOW! "
* En lite större adidasjacka. Gärna fler än en.
* Ett par tighta snygga jeans i snygg mörkblå färg.
* En jeanskjol med slitningar.
* Ett par nya nike air.
* Ett par jeansleggins ( ja, även jag ).
* Ett par svarta trashade jeans. Hur snyggt?!
* Ett par boyfriend-jeans.
* Ett par högklackade ankelboots, med nitar helst.
* En ny rutig skjorta, helt mörkmörkröd. Nästan lite blodröd.
* Ett par tighta ljusblå jeans med snygga slitningar.
* En snygg bikini.
* Flera enfärgade slappa t-shirts. Särskilt en mörkblå.
* En till mobil.
* En tatuering.
* Ett fast jobb.
* En lägenhet i ett annat land.
* Några miljoner.
* En egen ande i lampa.
Tomten, om du ser det här, jag har varit snäll större delen av tiden sen jul och tycker faktiskt att jag förtjänar en liten present. Tack.
Ingen gör det bättre.
50 frågor om mig
1.Vad/vem fick dig att skratta idag?
TV:n.
2. Vad gjorde du 8.00 imorse?
Soooooooov.
3. Vad gjorde du för 30 min sen?
Glodde TV.
4. Vad hände dig 1993?
Öh.. Jag fyllde ett, åh vilken stor dag det var!
6. Tre ord varför du sist spydde?
Jag minns inte.
7. Vilken färg är din hårborste?
Svart och silver.
8. Vad köpte du sist?
En tröja.
9. Vad fick du senast i present?
Minns inte?
10. Vilken färg är din dörr?
White.
11. Var förvarar du dina pengar?
Plånboken för det mesta. Om inte det är småmynt, då lämnar jag dom lite överallt i mitt rum. Eller om det är kuvert med pengar som man får när man fyller tex, då gömmer jag undan dom för att inte slösa allt på en gång. Sen minns jag inte var jag lagt dom när jag behöver dom och hittar dom tre år senare.
12. Hur var vädret igår?
Molnigt.
13. Vart kramades du sist?
Praktiken.
14. Vad ser du fram emot?
Öh.. Jag vet inte, när ett paket dimper ner i brevlådan och det står mitt namn på det, kanske?
15. Vad är 15?
Något jag var i nian.
16. Vilken skostorlek har du?
38 för det mesta.
17. Vill du klippa dig?
Vill inte. Men borde absolut.
18. Är du över 25?
No sir.
19. Pratar du mycket?
Med rätt personer.
20. Kollar du på O.C.?
Näpp.
21. Har ditt namn ett "x" i det?
Nej?
22. Känner du någon som heter Steve?
Nope.
23. Hittar du på egna ord?
Haha öh. Det händer väl att man säger fel nån gång och det blir till ord folk aldrig hört?
25. Är du en typiskt svartsjuk person?
Inte direkt.
26. Vad har du för mobil?
Nokia express music.
27. Vem ringde du sist?
Uh.. maria tror jag.
28. Biter du på naglarna?
Usch, sånt är vidrigt!
29. Har du lockigt hår?
Nix, rakt.
30. Vilken konsert ska du på härnäst?
No idea.
31. Vem är den sämsta personen i ditt liv just nu?
Jag känner inte för att peka ut nån, då får jag skit för det.
32. Hur många gånger har du svurit idag?
Inga alls. Duktig flicka (a).
33. Vilket ord/ vilken mening säger du ofta?
Det är ett b-ord.
34. Har du sett filmen 'Donnie Darko'?
Nej?
35. Ska du jobba imorgon?
Nope, ledig.
36. Vem sa du "jag älskar dig" till sist?
Min hund.
37. Vad borde du göra nu?
Rota fram lite kläder.
38. Har du något smeknamn?
Flera.
39. Sover du mycket?
Nja. För lite när det är skola och för mycket när det är helg.
40. Vilken är den bästa film du sett inom loppet av 2 veckor?
Georgia rules
41. Vad ska du göra på lördag?
Imorrn? Ingen aning.
42. När var du ute sist?
Stund sen tror jag.
43. Har du gråtit idag?
No.
44. Är du en glad person?
Oftast är jag det.
45. Har du roligt nu?
Nej, det är därför jag gör det här.
46. Vad äter du helst?
Ärligt? Ingenting.
47. Vem var du med sist?
Maria
48. Vad heter din mamma?
Det börjar på p och är tre bokstäver.
49. Vad är hela ditt namn?
Det är hemligt.
50. Tycker du om någon just nu?
Maybe.
Fokusera.
Okej, jag erkänner, jag kan vara otroligt klantig. Verkligen otroligt. Eftersom jag har min praktik i en mataffär så är det ju mycket plocka upp varor och sånt, det fattar ju vem som helst. Och varorna staplas ju på träpallar, fattar du vilka jag menar? I alla fall skulle jag lyfta upp en sån en halvmeter - meter för att lägga den på några andra. Jag orkade lyfta upp den så den balanserade på ett hörn ( hej, jag är klen ). Vilket var skitbra för sen gled den när och föll på min arm. Det är två dar sen, det gör fortfarande svinont och jag börjar få en blåaktig ton på armen. Nu har jag gnällt färdigt för idag!
Smile, even if the moon comes crashing down.
Hemma kan aldrig bli borta. Och borta kan aldrig bli hemma.
Om inte hemma har varit borta hela tiden.
Laugh yourself to death.
Buss 47 från Djurgården
Bussen är proppfull och passagerarna kan inte tränga ihop sig p.g.a. en mamma med barnvagn.
Busschauffören: Du måste gå av, du får inte ha barnvagnen här om den blockerar för andra passagerare.
Mamman: Jag går inte av, jag har redan missat tre bussar!
Busschauffören: Okej, men om bussen fattar eld kommer ni att brinna upp allihopa.
En pappa till sin förskräckta son ~7: Det är en riktig psykolog som pratar nu.
Konsum, Lambohov, Linköping
En bunt studenter i lila overaller är på väg in på Konsum. En grabb ~5 och hans mormor går samtidigt ut. Mormorn förklarar varför studenterna har overall på sig.
Mormorn: De är som lite större dagisbarn.
Bar Söderhof, Stockholm
Två killar och en tjej ~25 sitter och dricker öl på uteserveringen en kväll.
Kille 1: Hörrni, jag har börjat springa!
Kille 2: Vadå? Till bussen?
Kille 1: Nej nej, jag har börjat motionera.
Tjejen: Men det är ju jättebra för dig!
Kille 2 (skeptiskt): Men... varför började du med det?
Kille 1: Jo... (Han tänder en cigg)... mitt internet dog igår.
Buss 111 mellan Växjö och Alvesta
Två killar ~20 sitter på bussen och pratar om sex.
Kille 1: Jag skulle aldrig spendera mer än två tusen spänn på en dildo!
Kille 2: Vad fan ska du med en dildo till? Eller förresten, jag vill inte veta...
Buss 2, Sundsvall
Två tjejer ~14 sitter och pratar. En svartrockare sitter mitt emot dem.
Tjej 1: Jag läste att allt man värmer i mikron tappar näring.
Tjej 2: Vadå? Så om jag mikrar en gurka en morot och sallad, så innehåller det ingenting efteråt?
Tjej 1: Ja ungefär, mikron suger ur allt liksom.
Tjej 2: Men jag mikrar alltid mina nudlar! Då är det ju ingen näring i dem alls när jag tar ut dem?
Tjej 1: Nä, helt tomma. Man ska koka nudlar!
Bussen stannar på en hållplats och svartrockaren reser sig för att gå av.
Svartrockaren: Nudlar innehåller förfan ingen jävla näring hur ni än gör.
Planet från Sverige har just anlänt. Reseledaren, en mörkhyad kille ~25, står och tar emot resenärerna.
Reseledaren (till en familj): Resebeviset tack!
Mamma ~40: Resebeviset?! I don't understand you!
Dotter ~16: Åh nej, det här kan inte vara sant...
Pappa ~45 (stolt): Det är lugnt ungar, det här fixar pappa!
När bussarna börjar åka ut till hotellen, står familjen fortfarande kvar på flygplatsen.
Kiss and run.
Min kanin är en vampyr. I alla fall tror han det. Jag är grymt sugen på pringles. Jag har städat. Och hittat tvåhundratrettiosex kronor i enkronor och femtioöringar (!). Jag vill ha pringles. Jag har ett stort blåmärke på benet som jag inte har en aning om vad det kommer ifrån. Jag vill ha pringles. Jag vill klicka hem kläder. Jag älskar regn. Är jag ledig på torsdag och fredag? Jag vill ha pringles. Jag behöver ett jobb. Jag tänker för mycket.
The biggest problem in the world.
Haha kusligt värre. Men allvarligt talat nu, robinson förlorade massor på att Lukas åkte ut ( helt gravallvarlig här ).
Och nej, jag har inte pallat installera nya msn än. Jag ska.. snart.. senare.. nån gång.. kanske.
Ett plus ett är tre.
Just nu ligger det elva tuggummipåsar i mitt rum, varav tre är tomma. Snart fyra. Inte illa. Jag är grymt sugen på att klicka hem kläder men jag måste spara mina pengar till annat just nu. Vilket får mig att minnas hur mycket jag behöver ett jobb. Och ibland undrar jag om folk som säger att tonåren inte är jobbiga nånsin varit där? För enligt mig är det den värsta tiden.
