Silence, I beg you.


Min granne har nån slags fadderbarn hos sig. Två stycken faktiskt, som om inte ett räckte. Och killen ( åh så gärna jag vill använda ett fult ord just nu ) spenderade stor del av gårdagen med att gå mig på nerverna. Han satt vid utemöblerna, precis bredvid häcken som gränsar tomterna, och spelade nån typ av reggae-musik. Sådär lagom högt att varenda invånare i skogen skulle höra det. Därför planerar jag min hämnd just nu. Jag tänker sätta mig på motsatt sida av häcken och låta härlig hårdrock överrösta det han kallar musik.
( Hah, och så säger dom att blondiner inte har nåt innanför pannbenet. )

Annars mår jag skitbra. Mitt feta blåmärke på armen vill inte lämna mig utan har varit där i exakt en vecka nu, en aning mindre smärtsamt nu men fortfarande lika synligt. Jag vill shoppa. Imorrn ska jag shoppa. Mitt tuggummiberoende börjar gå lite överstyr, men bara lite. Det börjar snart regna. Jag knarkar nostalgi-låtar och bor i stora skjortor. Jag borde städa. Istället tänker jag spendera kvällen med desperate housewifes, ben & jerry's icke goda sorbet nånting glass och jordgubbar.
Nu kom regnet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0