mirko

Det finns alltid saker man kopplar till personer, hur mycket jag än önskar att det inte gjorde det ibland. Nu är en sån stund. För hur mycket jag än avskyr dig för allt du gjorde så kommer jag heller aldrig få en chans till att glömma det. För varje dag påminns jag om dig. Det finns låtar jag inte kan lyssna på för att dom beskriver dig perfekt. Jag kan inte heller se twilight utan att ge dig minst en tanke. Sommarnätterna i fönstret med telefonen i handen kan jag ju bara glömma. Vissa ord och meningar kan jag inte längre säga. Och om nån annan säger dom till mig, då återvänder den där tomma blicken till mina ögon och jag sitter tyst. Vill inte höra. Vill inte veta. Vill inte minnas. Men samtidigt vet jag att jag inte kan undvika allting för evigt. Och det hade jag inte planerat heller. Bara tills känslorna försvunnit ur min kropp.