mirko

När din värld plötsligt rasar samman och alla murar du byggt upp rämnar, vad gör du då? När allt du kämpat så för att hålla ihop går i tusentals småbitar. När allt som betydde något slås i spillror. När du plötsligt står där utan skyddsmur, utan någon att luta dig mot och utan någon som fångar dig om du faller. När du gjort allt du kan för att skydda dig själv mot den kalla, hårda omvärlden. Nu står du där utan någon som tar din hand när du gråter, utan någon som lägger armarna om dig när du skakar och utan någon som bär dig när du inte orkar själv. Du är liten, sårbar och livrädd. Så vart tar du vägen, när du inte längre kan fly? Vart springer du när du vet att du är fastkedjad här? Vart flyr du för att glömma allt och bara tänka tankar om ingenting? Berätta för mig, för jag måste hitta den platsen. Platsen där problemen inte kan nå en, platsen där jag har tillåtelse att glömma allt för en stund och platsen där jag är lite närmare dig. Berätta, vart gick du när din värld rasade?