mirko

Du tror att jag har glömt, inte sant? Du tror att jag har glömt hur du sårade mig då. Tror du verkligen att jag skulle kunna glömma det? Tror du verkligen att jag frivilligt kastar mig i dina armar igen? Nej. Det är det underbara med mig, jag glömmer inte. Jag förtränger, men jag glömmer inte. Jag förtränger känslor för att slippa känna. Och det brukar sluta med att jag förtränger mig själv. Men tro mig, jag har inte glömt. Jag har inte glömt allt du gjorde mot mig då. Och jag tänker inte glömma det. Inte än. Det är inte riktigt över, det är inte riktigt slut. Inte föränn jag fått ge igen för det du gjorde.