mirko

Jag behövde inte oroa mig över att stå ensam kvar i slutet. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde inte bry mig om vad andra tyckte. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde inte sakna dig. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde inte oroa mig över att ingen skulle trösta mig. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde inte vara orolig över att ingen fanns till hands. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde aldrig känna mig ensam under mörka nätter. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde aldrig känna mig ensam alls. För du fanns ju alltid där.
Jag stod aldrig helt själv. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde inte vara rädd för att ingen skulle förstå. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde aldrig klara mig på egen hand. För du fanns ju alltid där.
Jag kunde vara helt trygg i dina armar. För du fanns ju alltid där.
Jag kunde ge dig en enda blick och du förstod mig direkt. För du fanns ju alltid där.
Jag kunde prata utan ord, du förstod mig ändå. För du fanns ju alltid där.
Jag behövde aldrig säga dom där tre orden för du visste det redan så väl. För du fanns ju alltid där.

Vart tog vi vägen?